Har inte tränat på ett tag. Har varit sjuk flera veckor. Förutom att det är extremt tråkigt att inte kunna träna så kom mitt onda i ryggen tillbaka som ett brev på posten. Har en gammal snowboardrelaterad grej med ryggen och det är viktigt för den att jag håller igång-

I morse när jag skulle lyfta upp min som ur sin spjälsäng small det till. Eller ja, small o small. Det kändes som om någon rotade runt mellan mina ryggkotor med en smörkniv…

Kände mig frisk från min förkylning så jag gick och körde ett lätt pass på gymmet. Två timmar efter gympasset började min näsa att rinna ordentligt. Jag nös och snorade. Konstigt nog blir det ofta så efter gymmet.

Kom ihåg en ny studie jag läst om. Tomatjuice motverkar stress efter träning. Det kan mycket väl fungera för mig. Nu sitter jag och bloggar och dricker tomatjuice. Känner mig mindre snuvig. Placebo?

Idag har jag haft ett föredrag igen. Det var en ganska liten grupp av personliga assistenter med utökat ansvar (samordnare). Det var intressant för vi kunde föra mer av en dialog med frågor under tiden osv. Jag fick dessutom både kaffe och bulle. Det är dom små sakerna som gör det;-)

Det är alltid lite ovisst innan ett föredrag men känns alltid bra efteråt. Jag har ju varit med om en del saker och jag skulle kunna prata länge bara om rehabilitering efter en hjärnskada.

Jag talade en del om musik och hur jag musicerar nuförtiden och faktum är att jag och en kompis håller på att spela in några av mina nyare låtar. Härom dagen så var det en väldigt duktig basist och spelade bas på låten vi jobbar med just nu. Skall försöka få den klar så snart som möjligt så lovar jag att jag skall publicera den i någon form här på bloggen. Tror det kan bli bra. Det svänger:-)

Efter åtskilliga månader (år) av arbetsträning och annat spännande har jag nu skrivit på anställningsavtal. Jag kommer att jobba på ownlabel 25%. Det känns bra att det nu är ”på riktigt”…

Önskar ibland att man skulle vara lite mer nyfiken på livet. Observerade mitt barn. Jösses vad det undersöks och grejas med allt. Nästan allting är kul och spännande och han verkar upptäcka nya saker hela tiden. Själv kan jag ibland känna mig ganska svårroad och grå. I alla fall om jag jämför mig med barn. Det är ju inte så konstigt men likväl är det också lite tråkigt.

Tänk om man kunde se en bil för 47:e gången på en timma och omedelbart sträcka ut handen och peka, säga brrum-brum och le stort. Måhända kul för en själv men ganska jobbigt för omgivningen. Ni kanske förstår vad jag menar dock. Lite mer nyfikenhet och glädje i vardagen. Jag tycker ändå att jag är ganska glad men jag skulle vilja ha mer! Leva mer för stunden och i nuet…

Testade en plugin igår som ”förenar” bloggen med facebook. Allt man kommenterar om blogginlägget på facebook syntes alltså också på denna sidan. Ber om ursäkt för detta. Lite obehagligt nästan och ingenting jag kan rekommendera.

Nu är denna funktion borttagen och det skall inte återupprepas… Gilla inlägget kan man givetvis göra som vanligt men där går gränsen för vad som är lämpligt ur ett privat perspektiv. Om en vän kommenterar på min facebooksida är det inte meningen att vem som helst kan se det. Hmm, så antar jag att det är på facebook också? Kanske man måste ställa in…

Nu har jag bytt webbhotell igen. Förhoppningsvis har jag hittade det fetaste nu. Det är lite jobbigt att flytta wordpress-installationer. Eller tja, jobbigt och jobbigt… Man skall peka om domänen, skapa datbas, exportera databas, importera databas, ladda upp alla filer, skriva om cofig-filen och slutligen skall man vänta ex antal timmar för att se om det funkar. Funkar det kan man ta en kaffe. Funkar det inte kan man ta en kaffe och försöka hitta felet. Hittar man felet kan man åtgärda det och ta en kaffe. Hittar man inte felet kan man försöka hitta felet. Osv.

Äh, nu när jag tänker på det är det inte så jobbigt. Kanske om man är hjärnskadad?

Det är säkert flera… Saker som märks ganska tydligt är min förmåga att hantera stress. Dessutom blir jag stressad väldigt lätt. Mitt lokalsinne är nog om möjligt ännu sämre än innan. Måste kolla upp väldigt noga om jag skall någonstans jag inte känner till, hittar jag inte blir jag stressad och det är ju då inte så bra. Jag fungerar heller inte bra alls om jag glömmer äta. Måste ha mycket mat. Har fått gå till en dietist som skrivit ut näringstillskott med väldigt mycket energi.

Jag tappade talförmågan helt. I mitt fall var det rent motoriska problem. Jag förstod allt men jag kunde inte forma eller göra några ljud. Fick inte någon afasi som är ganska vanligt vid hjärnskador. Här hade jag lite ”tur” för afasi är inget man skojar bort. Mitt tal har långsamt blivit bättre och det är nog här jag känner att jag kunde tränat mer…

Minnet är helt klart påverkat (till det sämre). Jag kommer ihåg det mesta från mitt liv innan olyckan och i mitt fall är det mest korttidsminnet som påverkats. Kanske kan man få BÄTTRE minne efter en hjärnskada?

Emellanåt har det varit väldigt jobbigt. Hänt har dock hänt och förutom att försöka förhindra att något liknande händer igen så skall man nog inte grubbla så mycket…

Förutom allt som handlade om mig själv så förlorade jag en vän den natten. DET går ju inte att ”kämpa” sig ur. Kanske vissa faktiskt bryter ryggen eller blir av med en arm. Denna hemsidan handlar ju dock mest om hjärnskador.

Har både svårt att sova och att varva ner. Jag känner att jag behöver sömn men det är svårt att få ordentligt. Periodvis sover jag inte mer än några timmar per natt. Har ätit insomningstabletter och olika sömntabletter. Ett tag åt jag antidepressiva delvis för att man sover bättre. Har förstått att man väldigt ofta sätter in sådana per automatik vid sådana här händelser. Nu i efterhand så tycker jag nog att det är bra. För tillfället är sömnen ganska ok men det går som sagt upp och ner.

Inatt sov jag väldigt bra och vid frukostbordet tänkte jag på att ögonen fungerade väldigt bra. Jag kunde läsa lite i tidningen utan mina glasögon (det var fortfarande dubbelt men jag kunde få ihop det). Av detta kan vi således konstatera att trötthet påverkar en hel del…

Tonus är beteckningen på den muskelspänning som normalt finns i en muskel och som ger ett motstånd mot en passiv (påtvingad) flexion eller extension i en led, på så sätt är muskeltonus viktig för kroppshållningen. Jag har tonus i diverse kroppsdelar. Även här mest i vänster sida av kroppen. Detta kan man exempelvis märka/kontrollera genom att någon försöker räta på min böjda arm. Även om jag slappnar av helt i armen så finns det ett motstånd i armen (den vill inte räta på sig).

Ganska ofta kan man se en person som drabbats av en hjärnskada gå omkring med en böjd arm. Eller böjda fingrar. Eller med sträckt ben. Eller sträckt vrist. Osv.

Ataxi är oförmåga att koordinera muskelrörelser till följd av skada på centrala nervsystemet. I mitt fall är det ganska besvärligt att precisera vänster sida av kroppen, speciellt vänster arm och hand. Exempelvis om jag spelar instrument, svårt att byta ackord på gitarren, har problem att träffa rätt tangenter på pianot osv. Höger hand och skuldra är även den påverkad av detta, har t.ex. svårt att greppa ett glas och föra det till munnen (därför dricker jag GÄRNA med sugrör). Allt detta blir också bättre med tiden, det var mycket värre i början. SÅ, jobba på!

Allt annat blir sakta bättre men just dubbelseendet har jag inte lyckats förbättra. Tvärtom fick jag senast öka min prismastyrka en del då de både bilderna som mina ögon visar hade flutit längre ifrån varandra istället för tvärt om som jag hade hoppats på. Målet är ju att det skall bli en av allting (om det inte ÄR två). Har inte heller hittat något sätt att öva upp och synkronisera musklerna runt ögat. Allt annat går ju att öva upp (vill du exempelvis lära dig att simma, ja då får du öva på att simma). Blir synen ytterligare lite sämre så kan man eventuellt få operera men det har jag egentligen ingen lust med. Jag går till en ortoptist för att kontrollera synen.

Halvsidesförlamning är vanligt i samband med hjärnskador och hjärnblödningar och det drabbade även mig. Beroende på VAR din hjärnskada sitter så blir ofta en sida av kroppen mest påverkad. I mitt fall var det vänster halva. Vänster arm var exempelvis helt förlamad först. Nu för tiden är hela vänster sida av kroppen fortfarande dålig. Långsam och svag. Jag försöker att inkludera vänster hand i så mycket som möjligt men det kräver mycket energi och det är inte alltid jag orkar.