Kategorier
Blogg för rehabilitering

10 år sedan mc-olyckan på Mölndalsvägen

Det har nu gått 10 år sedan den tragiska olyckan på Mölndalsvägen då två unga människor miste livet. Jämför man med de två som avled så klarade jag mig RUSKIGT bra. Det har visserligen varit sjukt jobbigt vid många tillfällen. Faktum är att det fortfarande kan vara sjukt jobbigt men inte så ofta. För det mesta så är livet riktigt bra.

Jag tänker på min vän Linus ganska ofta och undrar hur han har det nu? Han var galet livsglad och det känns för jävligt att han skulle dö! Den andra unge killen som avled kände jag inte men det är lika hemskt ändå.

Nu har det som sagt gått 10 år precis och det har hänt mycket under den tiden. Jag har lyckats ta mig igenom en resa som startade på -3 och jag befinner mig nu på +5. Jag vet inte vart det slutar och jag är tämligen osäker på var maxpoängen ligger men jag befinner mig nu på flera +. Vissa dagar känns det som +1 och vissa som +8.

Emc-olycka, mölndalsvägen vid Lisebergfter 10 år kan jag absolut inte spela trummor i bandet igen och jag kan definitivt inte springa. Jag sjunger heller inte och jag spelar gitarr dåligt. Jag kör inte bil med manuell växellåda och jag har ett ben som är för kort och gör lite ont. Min vänstra arm är motoriskt nedsatt och svag. Min syn är helt ok men jag har fått operera ögonen så nu ser jag bara lite dubbelt. Jag har blivit nedsövd och skuren i åtskilliga gånger av diverse anledningar.

Men, om man jämför med 10 år sedan så mår jag fantastiskt bra och jag är lyckligt lottad på flera sätt. Bara det att jag bor i Sverige har varit en vinstlott bland annat med tanke på sjukvården.

Jag har det bra. Nog om mig. Jag skulle vilja att alla som kände Linus eller Viktor ägnar dem några tankar. Eller, strunt samma om ni kände dem eller inte, tänk gärna på dem ändå. Deras familjer också. Dessutom är det allhelgona och Halloween.

Under allhelgonahelgen minns vi på ett särskilt sätt våra döda. Vi smyckar deras gravar med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret mellan Alla helgons dag och Alla själars dag.

Denna låten tillägnar jag Linus.

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Njurstenar och njurbäckeninflammation

Ligger här på avdelning 17 på Sahlgrenska. Igen. Först låg jag inne och det har jag skrivit om här. Var sedan hemma en vecka varpå jag fick läggas in igen för en njurbäckeninflammation. Efter det besöket åkte jag hem för att avsluta min antibiotikakur och sedan var planen att jag skulle röntga och eventuellt krossa fler stenar. Jag var hemma och kunde jobba lite men jag var trött och hade svag-svag feber hela tiden. I söndags kväll åt jag min sista antibiotika och tänkte att äntligen var jag ok.

I måndags blev jag sämre och på kvällen åkte jag till vårdcentralakuten för att se om det var njurproblem eller att han kunde avfärda det som en vanlig förkylning. Jag var extremt osugen på att sitta en fjärde vända på akuten om det inte behövdes. Den läkaren var i mina ögon ett skämt och det besöket gav mig inte ett enda svar. Han var osäker och besöket avslutades med att jag fick ytterligare ett par antibiotikatabletter och rådet att åka hem och se om det skulle bli bättre. Läkaren avslutade besöket med att fråga mig: ”Känns detta ok eller vad tycker du?”.

Jaha, kunde lika gärna frågat Google och sparat några timmar…

När jag kom hem hade jag 39,3 graders feber så då var det bara att packa väskan (man måste ha med sig typ telefonladdare, tandborste, kalsonger, t-shirts och visakortet) och dra till akuten igen. Nu var jag ganska dålig och fördelen med det är att det kan skynda på processen (relativt, allt är relativt). Upp till röntgen mitt i natten och då är det bara jouröppet så det är ingen annan patient där. Svaret på röntgen resulterade i ett samtal till bak-jouren så den kirurgen fick komma in 03.00 och släppa in en kateter i min njure. Ett ganska enkelt ingrepp som klaras av med lokalbedövning. Det var inte jätteskönt men helt ok. Tog lite tid bara…

MEN, mina indicier var delvis rätt. Jag hade ett problem som inte alls hade med njurarna att göra. Jag hade nämligen dragit på mig en lunginflammation också. Lika bra. Så nu äter jag en antibiotikakur för njuren och en för lunginflammationen.

Nu ligger jag här och det är fredag. Jag skall få åka hem med en slang ut ur njuren. Innan jag får åka måste jag bara prata med läkaren om vi inte skall utreda varför jag fortfarande har så satans ont? Det är ju helgdag och då tar allt (ännu längre) tid.

Njurstenar är en typisk onödig sak. Jätteonödig. Njurbäckeninflammation är en typisk onödig sak. Jätteonödig. Ibland tänker jag att jag borde ha fått min beskärda del av sjukhusbesök och piller och operationer och illamående och smärta mm. men uppenbarligen så är det inte så. Ännu.

Summa: 4 långa vändor på akuten samt 3+5+4 dagar inlagd på Sahlgrenska.

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Äntligen träning igen

Ikväll har jag varit på gymmet. Jag frågade när jag senast var där? 10 April. Jösses! Över 4 månader. Så pass långt träningsuppehåll har jag nog inte haft på nästan 20 år.

Hur som helst så har jag längtat mer och mer och jag kände att jag började bli lättirriterad och lite deppig. Det var väldigt skönt att få träna lite igen. Antagligen är det väldigt viktigt både för fysiken och psyket. Det finns ju ganska mycket forskning som säger just detta så det är ju ingen nyhet direkt.

Det är ganska mycket med mycket just nu men jag skall verkligen försöka komma iväg till gymmet åtminstone 1 gång per vecka. Baby steps…

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Föreläsning

Jag kan snart börja att titulera mig som föreläsare. Ikväll skall jag prata på björkbacken för en blandad skara. Eller tja, föreläsning är det väl inte utan prat. Inspirationsprat?

Var med min läkare för ett par veckor sedan och pratade inför studenter och jag har en större pratstund inplanerad efter sommaren. Prat, prat, prat. Bla, bla, bla.

Hör av er till mig om ni vill ha mig som talare/pratare. Jag kan anpassa mitt prat så det passar både brukare, personal, närstående, studenter, allmänt intresserade m.fl. (jag kan lova att det blir en hel del mer strukturerat än orden som skrivs här på bloggen).

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Vinter och förkylning

Det är tråkigt när man vill träna och kämpa men att hela tiden bli tillbakahållen av något så onödigt som en vanlig förkylning.

Jag kommer igång på ett bra sätt. Tränar hårt, har mera ork och känner att nu är det kanske dags att jag exempelvis lär mig att springa. Men så. Pang! Nyser och hostar och snuvar och har ont i huvudet och sover sämre och tappar lusten och tappar orken. Förkylningarna letar sig till min kropp liksom blodtörstiga fästingar. När man till slut lyckas rycka bort den så kommer det en ny och klamrar sig fast.

Hela tiden får jag bygga upp en ny motivation och en ny lusta. Nu skall jag ge denna förkylningen helgen på sig att dra åt hell…. och förhoppningsvis kan jag träna igen nästa vecka. Är allt som vanligt så hinner jag träna typ 2-3 pass nästa vecka innan jag får en ny käftsmäll…

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Jag lever

Jag lever i allra högsta grad. Jag har bara haft lite taskig motivation att uppdatera bloggen. Blir lite trött av regnet och mörkret. Längtar till våren. I måndags var jag med min neuroläkare och pratade för arbetsterapi- och sjukgymnast-studenter. Tror att det kan vara nyttigt för studenterna att få träffa och höra en hjärnskadad berätta om rehabiliteringsresan som man vanligtvis får vara med om efter en sådan här typ av hjärnskada…

Kolla vilken fin bild!


Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Ingen inspiration

Även som hjärnskadad kan man ha luckor i inspirationen. Idag är en sådan dag när jag inte har lust med något. Tänkte gå och träna men det har jag ingen lust med. Borde städa men det har jag ingen lust med. Vill ta en dusch men då måste jag vika ihop tvätten som hänger där först. Och det har jag ingen lust med. Beställde en billig iphonedocka så jag enkelt kan lyssna på musik med stereon via iphone. Kunde välja expressfrakt för 29:- och få dockan imorgon men att betala frakt för en hundrafyrtioniokronorspryl hade jag ingen lust med. Så jag valde snigelfrakt så nu får jag vänta 5-7 dagar och det har jag ingen lust med. Snart skall jag hämta min son på dagis och jag kan ta med gossen till vårt lokala fik och dela på en juice och kanske ta en minikaka var. Det har blivit en grej som vi gör ganska ofta men det är lika mysigt varje gång. DET har jag lust med. Ikväll skall jag även se på fotboll på tv och det har jag lite lust med.

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Frisk och fräsch

Fräsch och fräsch… Frisk och kry! Eller tja, kry och kry… Frisk och fräck! Eller tja, fräck och fräck…

Det jag ville komma till var att jag varit förkyld och hängig i flera veckor. Detta ledde till att jag varken kunde eller ville träna. När jag inte tränar märker jag direkt av det, både fysiskt och psykiskt. Jag blir seg, trött och får ont i ryggen och känner att både balans och motorik blir nedsatt.

Nu är jag frisk sedan ett par veckor tillbaka och kan utan problem gå till gymmet igen. Jag känner mig piggare och mera alert. Får bättre aptit och jag sover bättre. Dessutom skrattar jag mer. Så lite på en jättedålig film häromdagen och där sa en man att ”psykiskt välbefinnande starta med fysiskt välbefinnande”. Det här var fritt översatt och jag antar att man kan säga det bättre på svenska. Hur som helst så tror jag det ligger en del sanning i detta.

Nu mår jag bättre fysiskt och jag mår även bättre psykiskt. Kan ju bero på att det inte regnar idag men jag gissar på att det är en kombination av massor av saker. Träning och fysik aktivitet gör mig glad i alla fall. Det är gött (göteborgskt) att träna!

 

 

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Benet är trasigt

Skepp ohoj. Har alltid tänkt att mitt trasiga vänsterben bara var temporärt smärtfritt. Har ju fortfarande en hel del titan liggandes i underbenet. En lång märgspik och några korta söta. Ortopeden sa sist att dom får sitta i så länge dom inte bråkar. Nu bråkar dom.

Fraktur, benSkall se om dom lugnar ner sig under helgen annars kanske vi får öpnna benet och plocka ut dom. En gång fick jag infektion så då gick jag på en härlig antibiotikakur några månader. Antibiotika är jag inte alls speciellt sugen på att äta men det ringer en klocka i bakhuvudet när jag tänker på smärtan jag hade då och den som börjar komma krypandes nu.

Kanske behöver jag bara vila upp mig? Vi får se…

Share This:

Kategorier
Blogg för rehabilitering

Livet blir inte alltid som man tänkt…

Kom ihåg! Allt i livet går inte att planera. Man kan ha ambitionen och viljan att göra det. Jag tycker självklart att det är bra att ha en plan. Men vissa saker kan man inte styra över. Exempelvis hade jag INTE med i planeringen att jag skulle bli påkörd men det blev jag…

Det kan handla om helt andra saker än otrevliga olyckor. Det kan var små saker eller extremt stora saker men det handlar nog i slutändan att bara acceptera det som hänt (eller inte hänt) och göra det bästa av situationen. Måhända blev det en ordentlig omruskning av tillvaron men det behöver inte bara vara dåligt. Kanske t.o.m. bra?

Jag tycker åtminstone man kan se det som intressant. Jag kan tycka att det som hände mig har varit intressant. Helt värdelöst och skitjobbigt MEN intressant och det är viktigt att komma ihåg att det blir bättre. Inte alltid men ofta. Numera har jag inte speciellt mycket smärta längre. Jag har gift mig och har en älskad son. Jag kan gå bättre. Jag kan simma 7 meter. Jag kan inte spela trummor eller sjunga. Jag ser dubbelt. Min vänstersida är fortfarande kass. M.m.

Listan kan göras lång men det jag återigen vill påpeka är att det är intressant. Jag är glad och livet flyter på. En del saker i livet är riktigt jobbiga men mycket i livet är bra. En viktig egenskap som människa är nog att faktiskt kunna få sina planer kraschade och sin tillvaro omruskad men ändå kunna promenera vidare längs stigen så att man kan nå dit men vill. Jag säger inte att jag är någon expert på detta eller att jag har gjort det speciellt bra men jag gör mitt bästa och det kanske är gott nog. Har man försökt tror jag man sover gott om natten.

Nu skolar jag in min son på dagis och jag är trött. Måste krypa till kojs. Gonatt!

Share This: