Just nu har jag ingen energi över för att blogga. Jag jobbar med min rehabilitering och tränar på men jag har inte haft någon lust att skriva. Så, tro inte att jag bara latar mig för att jag inte skriver här…
Kategorier
Etikett: Energi
Har ju inte varit och tränat speciellt mycket på ett tag. Nu har jag kommit igång igen och förutom att jag tappat några kilo i kroppsvikt så känner jag mig mera taggad än tidigare. Vad jag vill säga är att det är bra att intensiteten minskar på träningen emellanåt. Att det blir en paus från allt tragglande. Rätt trist att göra samma övningar vecka efter vecka.
När jag är mera taggad så blir jag starkare, får bättre fokus och bättre balans. Då jag har lite ont om tid så försöker jag klämma in ett pass på gymmet på under 60 min, inkl. uppvärmning och stretching.
Apropå det där med viktnedgång så gjorde jag en snabb beräkning häromdagen. Jag utgick ifrån hur min lilla son gick UPP i vikt. Om jag skulle gå upp i samma takt som honom (procentuellt sett) så skulle jag lägga på mig ca. 15 kg på två veckor…
Kategorier
Tillbaks på gymmet
Nu bööörjar jag landa lite i allt som händer. Idag kunde jag smita iväg till gymmet en stund. Det blev just en stund för när jag kommit halvvägs i mitt träningspass så tyckte både kroppen och psyket att det räckte. Har ju inte blivit asmånga timmars sömn det sista. När jag är trött så är det snarare psyket än kroppen som inte vill mer. Hmm, det där är nog väldigt olika förresten. IDAG var det nog psyket som gnällde mest dock.
Med detta gnäll i åtanke gick jag raka vägen till mitt stammisfik och fick mig en dubbel espresso, en bondkaka och en liten (grym) brownie. Man får försöka ge sig själv och sitt sinne små belöningar. Det är inte bara hundar och barn som det funkar på. Det funkar garanterat även på mig…
När jag sedan kom hem låg vårt lilla barn någon timma och sov på mitt bröst.
Kategorier
Rehab på hög nivå
Här har det hänt grejer. Jag har blivit pappa! Förutom att det är kul o fint o vackert o spännande så är det väldigt utmanande. Om man då ser på saken ur ett hjärnskadat perspektiv så är det extremt bra. Mycket nytt och det mesta är ganska svårt och lurigt. Det är det antagligen för alla människor men sett ur min rehabiliteringsmässiga synvinkel, där jag hävdar att alla utmaningar och alla svåra saker är bra saker, är detta en mycket utvecklande och bra sak.
Antagligen kommer det här utveckla mig mycket mer en sjukgymnastiken gjort på ett bra tag. Det skall grejas, och bäras, matas, tröstas. Det skall bytas blöjor och träs på kläder. Det stoppar ju givetvis inte där men vi kan konstatera att det är många olika saker i det här som kommer få mig att kliva rejält framåt både fysiskt och psykiskt. Dessutom är det riktigt, riktigt coolt och helt fantastiskt!
Om man tänker rehabmässigt så har det nog hänt mycket även om det är svårt att se nu. Senast igår låg jag exempelvis och tänkte på det här målet jag har att jag vill kunna springa. Målet kommer närmare men det är så ofantligt mycket arbete, och framför allt så tidskrävande, så nu bestämde jag mig för att bara träna på och inte tänka. Saker kommer nog efter hand ändå. Det är givetvis bra och viktigt att ha olika mål med sin rehabilitering men eftersom man omöjligt kan veta hur lång tid saker tar efter en sådan här skada så är det heller ingen idé att fundera och hoppas för mycket.
Jag sätter ju upp nya mål hela tiden. Återigen kan jag nämna det här som jag vet att jag sa för nästan 5 år sedan. ”Om jag bara kan lära mig gå så skiter jag i allt annat.” Så fort jag lärt mig gå så hade jag glömt att jag sa det. Tur är väl det!
Med detta menar jag bara att det är svårt att se alla de framsteg som görs under ”resan”. Kanske glömmer man ibland att uppskatta dem också? Nästa nyår skall vi se vad det blir för sammanfattning av året. Rehabbloggen kanske inte finns men min dagbok finns med all säkerhet.
Okej. Jag pratar bättre. Jag sjunger bättre. Jag spelar instrument bättre. Jag går bättre. Jag sover nog lite bättre. Motoriken i stort är kanske inte bättre. Jag simmar kanske inte så jättemycket bättre. Min ataxi är nog densamma. Blabla. Även om vissa saker kanske inte alls har blivit så mycket bättre så har jag i alla fall vant mig och således tänker jag inte på det i samma omfattning. Problemen man inte tänker på skulle jag inte vilja klassificera som problem. Slutsatsen är således att mycket har blivit bättre…
Jag vandrar alltså lyckligt ovetandes och oberörd genom vardagen. 😉
Kategorier
Alltid hungrig
Min kropp måste fortfarande göra av med mycket energi för det känns som jag alltid är hungrig. Detta i kombination med att jag äter långsamt plus att jag ofta tycker det är tråkigt att äta gör att jag nog ofta får i mig för lite energi. Ofta får jag gå upp på natten och äta banan, müsli, macka eller liknande. Har varit hos en dietist och fått recept på näringstillskott som jag häller i mig de dagar jag har simmat, tränat eller slarvat. 400 kcal rätt ut i omloppet…
Måhända kan det framstå som ett lyxproblem för många. -Det är väl bara att du äter mera chips? Riktigt så enkelt är det inte tyvärr. Tanken är dock att jag skall slippa detta men än så länge behövs det. Dessutom är dom jättegoda (kaffesmak) 🙂
